KVALITET INOM LSS

Jurist och arbetar som utredare på Institutet för Mänskliga Rättigheter. Ola bevakar särskilt Institutets ansvar för rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Fotograf: Charlotte Carlberg Bärg

Funktionshinderforskare och lektor i specialpedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Hennes forskning och undervisning handlar om olika skärningspunkter mellan kommunikation och funktionshinder. När det gäller personer med intellektuell funktionsnedsättning har Helena bland annat forskat om vardagslivets villkor, hållbarhet i arbetslivet och arbetsmetoder inom gruppbostäder.

Fotograf: Magnus Tideman

Enhetschef, DV127 Skärholmens stadsdelsförvaltning. Sandra arbetar utifrån målsättningen att genom ett tillitsbaserat ledarskap skapa en modig LSS-verksamhet som möter varje deltagare utifrån hens behov. Sandra har god kompetens inom autism och ser vikten av att ge goda förutsättningar för medarbetare att skapa en bra arbetsmetod.

Hantverkspedagog och samordnare Rätten till kommunikation, DV127 Skärholmens stadsdelsförvaltning. Mira är utbildad hantverkspedagog och KomBo-vägledare. I sin roll på DV127 så kombinerar Mira att utveckla verksamhetens och medarbetares arbetssätt med AKK och tydliggörande pedagogik samt att främja deltagardialog och kreativt skapande.

Socialpedagog, DV127 Skärholmens stadsdelsförvaltning. Moa är socialpedagog och arbetar på DV127 för att utveckla metoder som ger medarbetare förutsättningar att arbeta med rätten till kommunikation, delaktighet och självbestämmande i det dagliga arbetet.

Specialistlogoped med inriktning språk. Marika har arbetat med utredning och stödinsatser till barn, ungdomar och vuxna med olika funktionsnedsättningar inom habilitering, BUP, förskola och skola samt vid Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hon har haft en samordnande roll i central elevhälsa och har deltagit i forskningsprojekt om språkstörning och dyslexi vid Karolinska Institutet. Numer arbetar Marika som utredare inom funktionsnedsättning på Socialstyrelsen.

Pernilla har arbetat med utbildning och lärande hela sitt liv. Hon fortbildar lärare på Teaterhögskolan i Malmö och Stockholms Konstnärliga Högskola. Pernilla har varit senior processledare på forskningsinstitutet Rise och är en av initiativtagarna till Salong Krångel; en kompetensplattform för komplexitet i samhällsutveckling. Pernilla arbetar också med samtal och kreativ samverkan i gränssnittet mellan konst, forskning och civilsamhälle. Hon är en ofta anlitad föreläsare med lång erfarenhet av att leda samtal om samhällsförändring.

Att kommunicera är en grundläggande mänsklig rättighet, men vad händer när vi inte har förutsättningar att kommunicera? Hör Marika Habbe, utredare inom funktionsnedsättning på Socialstyrelsen, berätta om språk, kommunikation och AKK. Marika kommer både att utgå från sin erfarenhet som specialistlogoped och från olika kunskapsstöd och utbildningsmaterial från Socialstyrelsen.

Hela tiden kommunicerar vi med varandra för att tillgodose våra och andras behov. För personer med intellektuell funktionsnedsättning kan förutsättningarna för kommunikation vara begränsade – trots att det är en mänsklig rättighet att kunna göra sin röst hörd. En bristande kommunikation kan dessutom medföra att personen förvägras andra rättigheter, som fri rörlighet eller rätten till hälsa. Så hur tillgodoser vi möjligheter till kommunikation för alla? Lyssna till Helena Taubner berätta om hur kommunikation, rättigheter och människovärde hänger samman

Vad betyder skapande och lek för den personliga utvecklingen? Hur kan vi utveckla, förstå och beskriva estetik och lek som kvaliteter i omsorg och pedagogiskt arbete? Föreläsningen ger inblick i forskning kring lek och lärande och visar exempel på hur lek kan ta plats i olika verksamheter med olika förutsättningar. Den adresserar också olika sätt att se på kunskap och hur det påverkar estetikens och lekens roll.

Kommunikation är en mänsklig rättighet och självbestämmande och delaktighet förutsätter kommunikation. Lyssna till juristen och utredaren Ola Linder berätta om Institutets arbete för funktionsrätt.

Genom ett tillitsbaserat ledarskap och en tro på medarbetares kompetens skapar vi på DV127 möjligheter till ett levande kvalitetsarbete där kommunikationen med våra deltagare står i fokus. På DV127 arbetar vi utifrån en gemensam arbetsmetod som bygger på Rätten till kommunikation, tydliggörande pedagogik och lågaffektivt bemötande. Vi arbetar personcentrerat med självbestämmande och delaktighet i centrum. Under detta samtal vill vi dela med oss av tankar och metoder för att skapa en daglig verksamhet där deltagaren har goda kommunikativa förutsättningar och äger sin insats.