AKUTSJUKSKÖTERSKE­DAGARNA

God och säker vård - 6-7 februari 2025

Anmäl eventuella allergier i din bokning eller genom att kontakta Liv: 08-522 506 08 eller liv.hoglund@kui.se

Beteenden och patientsäkerhet

Att känna sig trygg med varandra är A oh O för att skapa en hög tillförlitlighet i arbetet. En säker vård börjar med att ha goda kunskaper och ett bra beteende. Föreläsaren kommer tala om de risker som bidrar till vårdskador om vi inte bemöter varandra på ett respektfullt sätt i teamarbetet och vad vi kan göra för att hantera problemen.

• Oprofessionella beteenden i teamen ökar riskerna för patienterna.
• Psykologisk trygghet bidrar till säkrare vård.
• Chefer och medarbetare kan hjälpas åt att skapa goda förutsättningar.

Marion Lindh har verkat som läkare, chefläkare, regional patientsäkerhetsexpert och arbetat brett med patientsäkerhetsfrågor på nationell nivå under snart två decennier. Sedan 10 år har fokus legat på vårdens patientsäkerhetskultur och på hur våra vardagliga beteenden kan påverka säkerheten i dagligt arbete. Marion medverkan också som expert i Socialstyrelsens arbete med patientsäkerhetsfrågor.

Interprofessionellt teamarbete för god och säker vård

Lyssna till Susanne Kvarnström berätta om Interprofessionellt teamarbete samt kopplingar mellan brister i teamarbete och vårdskador/arbetsskador. När vi förbättrar arbetsmiljön blir vi också bättre på att ge god och säker vård.

• Teamkompetenser och olika typer av team.
• Välfungerande team och utmaningar.
• Vård- och arbetsskador och betydelsen av tillit.
• Personcentrerat teamarbete.

Susanne är legitimerad sjuksköterska, filosofie doktor och sociolog med mångårig erfarenhet inom utbildningsfrågor, organisationsutveckling och kompetensförsörjning. Susannes forskning handlar om teamarbete inom vård och omsorg.

Jämlik vård för kvinnor i hemlöshet

Kvinnor i hemlöshet behöver uppmärksammas i vården – deras vårdbehov skiljer sig från behov som män i hemlöshet har. Viktigt att uppmärksamma att det våld som kvinnor i hemlöshet utsätts för, också kan bli ”normaliserat” för vårdpersonal som möter dessa kvinnor. Hur samskapad forskning kan hjälpa till att skapa en bättre vård, som är anpassad till målgruppen.

• Livssituationen för kvinnor i hemlöshet – Vad vet vi utifrån dagens forskning.
• Hur kvinnor i hemlöshet upplever vården.
• Samskapad forskning, definition, hinder och möjligheter.
• Vad kan vi, som vårdpersonal tänka på i mötet med en kvinna i hemlöshet.

Elisabet är barnmorska och barnsjuksköterska. Professor i vårdvetenskap vid Marie Cederschiöld Högskola i Stockholm. Driver sedan år 2019 projektet Jämlik vård för kvinnor i hemlöshet som finansierats/finansieras av Vetenskapsrådet och Forte. Projektet bygger på samskapad forskning, kvinnor med egna erfarenheter är anställda i projektet.

Anmäl eventuella allergier i din bokning eller genom att kontakta Liv: 08-522 506 08 eller liv.hoglund@kui.se

Stipendieutdelning – Årets Akutsjuksköterska

Nytt stipendium för akutsjuksköterskor! SENA vill lyfta fram förebilder inom akutsjukvård och akut omvårdnad som gör något extra för specialiteten och verksamheten. Vinnaren presenteras under Akutsjuksköterskedagarna och ska ha nominerats av sina kollegor eller chefer. Stipendiet är ett erkännande för arbete i den kliniska verksamheten.

Kriterier:

• Medlem i SENA.
• Studerande till- eller specialistsjuksköterska i akutsjukvård.
• Verkar för att utveckla/främja professionen akutsjuksköterska.
• Förebild inom intrahospital akutsjukvård och akut omvårdnad.
• Verkar för att främja och utveckla den akuta omvårdnaden i klinisk verksamhet.

Utsatta barn och barn som far illa i akutsjukvården

Vi har lagstadgad skyldighet att göra orosanmälan till Socialtjänsten om vi är oroliga för ett barn – men hur kan vi upptäcka när barn far illa, när ska vi agera och hur gör vi det? Vilka regler gäller? Vad har vi för verktyg för att upptäcka tecken och hur görs orosanmälan när det finns oro? Vi försöker här att räta ut frågetecknen.

• Barn som far illa – finns det?
• När ska vi vara oroliga?
• Så känner du igen tecken på att barn far illa.
• Vad gör vi när vi är oroliga?

Elinoar är legitimerad sjuksköterska och Akut socionom. Elinoar är också före detta samordnare för Barnahus Nord och har 25 års erfarenhet från Socialjouren Stockholm och Nordväs.

Lena är sjuksköterska och barnrättsombud med många års erfarenhet från barnakutmottagning och ambulanssjukvård, projektledare när ”Barn som närstående” infördes inom ambulanssjukvården i Stockholm.

Child-check – Hur kan man upptäcka barn som far illa?

År 2020 implementerades en metod för att upptäcka barn som far illa på vuxenakutmottagning SUS Lund baserat på en nederländsk modell. Metoden utgår ifrån riskfaktorer hos den vårdsökande vuxna, för att identifiera barn som riskerar att fara illa. I den här föreläsningen berättar vi om hur vi implementerade metoden och anpassade den till svenska förhållanden.

• Bakgrundsfakta till Child Check
• Varför implementera Child Check?
• Hur vi implementerade rutinen?
• Följsamhet, uppföljning av rutinen & resultat.

Åse är specialistsjuksköterska inom akut- och ambulanssjukvård och arbetar på akutmottagningen SUS Lund sedan 2013. På terminerna arbetar jag som klinisk lärare inom vårt verksamhetsområde akutsjukvård i Lund och Malmö, och är även delaktig i introduktionsprogram av nya sjuksköterskor/undersköterskor.

Christoffer arbetar som specialistläkare inom Akutsjukvård på SUS Lunds akutmottagning. Är medförfattare till studien ”Children’s advocacy centre fails to respond to dental, mental and physical ill-health in abused children” med barn i fara som fokus, hade som kvalitetsarbete under specialisttjänstgöringen implementeringen av Child-Check metoden på SUS Lund som första svenska sjukhus.

Anmäl eventuella allergier i din bokning eller genom att kontakta Liv: 08-522 506 08 eller liv.hoglund@kui.se

Nationellt krisberedskapsarbete

Beredskapen i vården och omsorgen ska stärkas. Den behöver vara robust och flexibel för att klara av att hantera de behov som uppstår under fredstida kriser, höjd beredskap och krig. Hör Socialstyrelsen berätta om vad det innebär för akutsjukvården idag och det utökade ansvaret att stärka beredskapsförmåga i och med Sveriges inträde i Nato.

• Sverige som Natomedlem.
• Akutsjukvårdsberedskap vid kris.
• Socialstyrelsens sektoransvar.

Omvårdnadsstipendium

Den intrahospitala akutsjukvården är en komplex miljö för såväl patienter som sjuksköterskor. För att uppmuntra omvårdnad av högsta kvalitet och främja utveckling av arbetet i denna kontext, utlyser SENA ett årligt stipendium.

Stipendiet kan sökas för förbättringsarbete, gärna med fokus på omvårdnad eller arbetsmiljö inom verksamheten, för magister- och masteruppsatser eller pågående forskningsprojekt, men även för konferensavgift eller resebidrag. Stipendiebeloppet är på 30 000 kronor, vilket kan komma att fördelas på flera stipendiater.
Sökande ska vara sjuksköterska verksam inom den intrahospitala akutsjukvården, samt medlem i SENA. Mottagare av stipendiet får tillfälle att presentera sitt arbete på Akutsjuksköterskedagarna 2026!

Omvårdnad vid katastrofer och särskilda händelser

Föreläsningen ger oss inblick i vanliga utmaningar som en katastrofhändelse innebär för sjukvården, och tips på hur vi kan förbättra sjukvårdens och våra egna förberedelser för att hantera sådana händelser.

• Fem utmaningar för akutsjukvård i katastrofer.
• Skadepanoraman och dess konsekvenser.
• Myter om katastrofer och hur de kan hanteras.

Karin är specialistsjuksköterska i anestesi- och ambulanssjukvård, lektor och docent vid Örebro universitet. Hon har också arbetat i många katastrofer, konflikter och kriser runt om i hela världen, och forskar idag om katastrofsjukvård.

Anmäl eventuella allergier i din bokning eller genom att kontakta Liv: 08-522 506 08 eller liv.hoglund@kui.se

NAG Trauma och traumavård i Sverige idag

Hör Folke Hammarqvist berätta om arbetet i den Nationella Arbetsgruppen för Trauma (NAG-trauma); Hur rehabilitering av traumapatienter kan optimeras och vikten av tidig bedömning av rehabiliteringsbehov. Nationell traumastruktur behöver definieras avseende kompetens, organisation och samarbete. En nationell traumamanual håller på att utvecklas och tanken är att den ska kunna anpassas för lokalt bruk samt tillämpas på alla enheter som tar emot – och som kan tänkas ta emot – traumapatienter.

• Rehabilitering efter trauma.
• Nationell traumastruktur.
• Utvecklandet av en Nationell traumamanual.

Folke är kirurg sedan många år och har arbetat kliniskt framför allt med akut- och traumakirurgi. Han arbetar aktivt inom delföreningen för akut- och trauma, ofta i samarbete med sjuksköterskeföreningarna. Folke är registerhållare i SweTrau (Det svenska Traumaregistret) och ordförande i NAG-trauma sedan drygt ett år.