Ätstörningar - ett växande problem i skolan
Ätstörningar bland barn och ungdomar har blivit ett växande folkhälsoproblem, särskilt inom skolans värld. Med ungdomars ökade exponering för sociala medier och ständigt föränderliga kroppsideal ökar pressen att leva upp till orealistiska skönhetsnormer. Detta resulterar ofta i en ohälsosam relation till mat och kropp, vilket kan ha allvarliga konsekvenser för både den fysiska och psykiska hälsan. För att motverka denna utveckling spelar skolans personal en avgörande roll i att identifiera och stödja elever som drabbas. Att förstå och agera på tidiga tecken kan göra skillnaden för elevernas framtid.
Ätstörningar eller problem med mat och ätande bland barn och ungdomar har blivit ett alltmer påtagligt hälsoproblem i dagens samhälle. Enligt Folkhälsomyndigheten drabbas så många som 1 av 10 ungdomar i Sverige av någon form av ätstörning under sin uppväxt. Dessa problem är särskilt vanliga i åldersgruppen 13–19 år, vilket omfattar både högstadie- och gymnasieelever. Under dessa år genomgår ungdomar betydande fysiska, hormonella och sociala förändringar, vilket kan göra dem mer sårbara för utveckling av ätstörningar.
Diagnoser
De vanligaste diagnoserna är Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa, där Bulimi ofta debuterar något senare än Anorexi. Även hetsätningsstörning (binge eating disorder) är en vanlig form av ätstörning, som kan uppstå i alla åldrar. Det handlar om komplexa psykiska sjukdomar som innefattar onormala ätbeteenden och en förvrängd kroppsuppfattning. Även om det är mindre vanligt, kan ätstörningar också förekomma hos yngre barn, inklusive barn under 12 år. Symtomen i denna åldersgrupp kan ibland vara svårare att identifiera eftersom barn inte uttrycker sina känslor eller upplevelser på samma sätt som ungdomar. Barn kan utveckla ätstörningar som en reaktion på trauma, stress i familjen, eller social press. Man ser idag en tendens att problemen går ned i åldrarna.
Sociala medier och kroppsideal
En av de främsta orsakerna till den ökande förekomsten av ätstörningar och kroppsmissnöje hos ungdomar tros vara det ständiga trycket från sociala medier. Flödena fylls dagligen med bilder och budskap som framställer orealistiska kroppsideal. Den nyligen släppta rapporten Hyperidealen 2024 bekräftar att dessa ideal har omfattande konsekvenser, särskilt för unga tjejer. Enligt rapporten uppger 83 % av de unga tjejerna att de lider av kroppskomplex som begränsar deras vardag. Dessutom känner hela 92 % negativ press från dagens skönhetsideal.
Fysiska och psykiska konsekvenser i skolan
För ungdomar som lider av ätstörningar blir vardagen både fysiskt och psykiskt krävande, något som också påverkar deras prestation i skolan. Näringsbrist kan leda till trötthet, yrsel och svårigheter att koncentrera sig, vilket i sin tur påverkar elevens förmåga att ta till sig undervisningen. Det är inte ovanligt att dessa elever även har högre skolfrånvaro. Dessutom kan psykiska problem som ångest och depression, vilka ofta är kopplade till ätstörningar, förvärra situationen ytterligare.
Skolans ansvar och stöd
Skolan har en central roll i att upptäcka och stödja elever med ätstörningar. Lärare och annan skolpersonal bör vara uppmärksamma på varningstecken, såsom drastisk viktnedgång, överdriven träning eller undvikande av måltider. Det kan också handla om elever som är överdrivet upptagna med sitt utseende eller som drar sig undan från sociala sammanhang, särskilt vid måltider. Genom ett nära samarbete med vårdnadshavare och skolhälsovård kan skolan erbjuda stöd och hjälpa till att bryta den negativa spiralen.
Stöd och kunskap
Ätstörningar i skolan är ett växande problem som kräver uppmärksamhet och insatser från hela skolgemenskapen. Genom att tidigt upptäcka varningstecken och erbjuda stöd kan skolan hjälpa elever att bryta den destruktiva cykeln av ätstörningar. Det är avgörande att främja medvetenhet om problemet och skapa en trygg och hälsosam miljö för alla elever.
- Artikel skriven av Anneli Khayati och Karolina Palmberg
Karolina Palmberg (Ätstörningsexperten) har lång erfarenhet av att möta barn och ungdomar med ätstörningsproblem. Här kommer hennes bästa tips:
- Våga fråga när du ser en förändring i ätbeteende, undvikande eller om eleven äter mer.
- Våga fråga när du ser en förändring i humöret.
- Våga fråga och var en medmänniska. Stå kvar och lyssna på svaret.
Boktips!
Om jag inte tränar går jag under
Tvångsmässig träning flyger ofta under radarn. Det går att dölja sig bakom att ”det är nyttigt att träna” och få bekräftelse för sin ”hälsosamma livsstil”. Och visst är fysisk aktivitet i huvudsak något positivt. Men inte alltid. Om man känner sig tvungen att vara i ständig rörelse och inte står ut med att avstå, då är det inte längre sunt. Utan ohälsosamt, ibland rent livsfarligt.
Författare: Anna Ehn
Anna Ehn, bosatt i Uppsala, är en journalist och författare som debuterade 1995 med romanen Vårfrost. Hon har sedan dess skrivit både fiktiva och faktabaserade böcker för både barn, ungdomar och vuxna.
Utkom 6 september 2024
ISBN: 9789127465442
Typ: Häftad
Sidantal: 176
